Jag började följa hans blogg för två år sedan via en länk på vimmelmammas blogg.
Hans blogg handlar om hans kamp mot cancer o nu hans väg mot döden. Han skriver så starkt o vackert om livet o döden.
Kristian satt i en stol o berättade för oss om sin resa. Att se honom berätta berörde mig så djup . Denna unga, levande man kommer kanske inte överleva sommaren .
Han beskrev hur vi bemöter döden så bra. Om vi inte pratar om den kommer vi kanske klara oss undan. Som Voldemort i Harry Potter . Bara Harry vågar säga hans namn. Bara Kristian vågar prata om det som faktiskt finns där. Ingen av oss kommer undan.
Tack Ulrika !!
tack själv för att du ville hänka.
SvaraRaderaen stark kväll med både skratt och gråt.
man får ta vara på livet och allt därtill!