tisdag 29 oktober 2013

Stan


Att vara i stan ( läs Stockholm ) gör något med mig. Ni vet känslan när man går i skogen en sommar eller höstdag, det pirrar i kroppen det känns skönt i hjärtat.
Samma känsla får jag när jag kliver av tunnelbanan o kommer upp bland alla höghus. Höstlöven virvlar runt på trottaren, jag möter människor som är på väg någonstans. Människor som bär på egna historier, någon kommer precis från ett möte m en gammal vän, någon är på väg till ett svårt o jobbigt möte, någon går precis ett möte med en ny kärlek, någon har bråkat m sin fru. Jag blir helt uppfylld att allt detta o känner att jag lever lite extra.
Tänk att jag är en del av detta.



måndag 28 oktober 2013

Mitt sovrum

Vill att sovrummet ska vara en sån där lugn plats, ett ställe dit man kan gå o få lite lugn o ro. Ibland funkar det så.
Men oftast är det ett kaos med obäddad säng m kläder lite överallt.


Men just nu är det nybäddat o alla kläder är bortplockade. Tyvärr måste jag iväg till jobbet annars hade jag lagt mig där o bara njutit. Kanske funkar det när jag kommer hem, kanske. 

tisdag 22 oktober 2013

Falling Whistles

Har beställt ett halsband från Falling Whistles. Fick det idag, det är super fint.
Lite bakgrund om falling Whistles.

 
Ett av världens dödligaste konflikter utspelar sig just nu i Kongo och världen tittar bort

Falling whistles startades av Sean D Carasso som skulle åka till Kongo för att sätta skor på barns fötter men möttes av fem fritagna barnsoldater från de två rebelliska arméerna. Varenda en av dem hade blivit bortrövad från sina hem, skolor eller gårdar. Varenda en av dem hade blivit fastbundna, misshandlade och tvingade till att döda. Och utskickade med visselpipor för att dra till sig motståndarna. De är de första att dö. Det är genom dessa  fem pojkars berättelse som Falling Whistles föddes. Och ur deras historia föddes en symbol av protest. Visselpipan.

De krigar som vuxna men dör som barn

Falling Whistles, är en modern fredskampanj för de drabbade människorna i Kongo som använder visselpipan som en symbol för sin protest mot de övergrepp som dagligen sker. Falling whistles fungerar även som ett verktyg för att uppmuntra människor att aktivt sprida information om konflikten. Intäkterna från försäljningen av visselpipan går till fredsarbete direkt i Kongo, såväl som global informationsspridning och politiskt påverkansarbete – allt för att få ett slut på konflikten och skapa en fredlig framtid i Kongo samt att rehabilitera bansoldater.

Alla pengar går oavkortat till ändamålet



Be a whistleblower for peace

måndag 21 oktober 2013

Stygn


Helgen gick i ett rasande tempo.
På fredagen hade jag date med min ma. Han lyckades lura mig helt. Jag trodde vi skulle äta middag o gå på bio, var riktigt laddad för att se filmen Blue Jasmine. Men så blev det inte.
Vi hamnade istället på Göta lejon o Priscilla. Underbar show. 

Sem var det biobesök för tjejerna på lördagen o middag hos vänner på kvällen.
Vi blev bjudna på pulled pork. Det var första gången för mig. Mkt trevligt


På söndagen åkte Anna , Stellan o jag till Sätra o kollade på Cross fit.
Vilka starka personer det finns.


Avslutade helgen med härlig söndagsmiddag m härliga Milla.

Kunde inte varit en bättre helg

Just det stygnen är borta nu. Det kändes men nu är det över .......

onsdag 16 oktober 2013

Stygnen

Några kanske undrar hur det har gått med mina stygn?
Ja hur har det gått igentligen?? Om sanningen ska fram har det inte hänt någonting.....
Igår tänkte jag att jag skulle testa o ta bort bara ett, för att känna på lite hur det känns. Hade googlat tips o frågar folk som vet, sådana där härliga sjuksköterskor som tycker att det är "a piece of cake" o ta bort stygn. 
Jag gick in på toa o provade , det gick åt skogen , hade super svårt att ens få tag i stygnet , när jag började kallsvettas gav jag upp. 
Imorse ringde jag vårdcentralen o bokade tid. Berättade att jag var lite el mkt rädd inför det här. Hon svarar - sköterskan som ska ta hand om dig har jobbat länge. 
Jag svarar toppen, fast jag är ändå rädd.
Ok då fattar hon o börjar prata om andning som inte får vara för snabb o om varma stränder. 
Sen var det - vi ses imorgon !!

Så imorgon har jag tid på vårdcentralen men jag tänker inte gå dit. Jag tänker strunta i de där stygnen tänker att de kan vara som mina smycken.....
Skojade bara jag har ringt en kompis som är läkare o hon har lovat att hjälpa mig!!

Fortsättning följer


torsdag 10 oktober 2013

Tradera

Jag gillar verkligen tradera, har köpt ganska mycket där o blir oftast nöjd. Har gjort ngr riktiga kap faktiskt. Kläder som blivit favoriter.
Nu har jag köpt ett par skor till juni , ett par air force one. Kunde inte låta bli, har ett par själv. Hon kommer antagligen aldrig ha dom men de får väl stå i hallen o se snygga ut.


måndag 7 oktober 2013

Höst

Idag på vägen hem ville Juni samla höstlov. Vi letade efter bästa stället.
Vi hittade ett med stort träd med en mysig lövhög brevid.


Juni gjorde det man bör göra i en lövhög,
Kastade sig i den.

Jag älskade också det när jag var liten, helst ville jag att pappa skulle kasta mig. Vi hade mkt träd i min trädgård när jag växte upp. Våra lövhögar blev riktigt stora. Bästa känslan!!


Hösten är bra fin.


söndag 6 oktober 2013

Fredag

Min fredag blev alldeles perfekt.
Cyklade hem från jobbet. Huset var tomt, jag satte på musik o började fixa mig.
Bytte kläder hundra gånger m blev till slut hyfsat nöjd. 
Adderade mitt nya fina armband från lilla u. Gå in på hennes hemsida o frossa bland alla vackra saker. Lillau.blogspot.com


Sen åkte jag in till stan. Mötte upp Sanna på cow. Det var dags att köpa lite nytt smink. Det blev ett läppglans o en skugga från underbara märker Laura mercier. 

Sen gick vi o käkade på Milles. Kvällen fylldes med prata o skratt.
Vänner är bland det bästa som finns.

torsdag 3 oktober 2013

Läkarbesök

Ena stunden står jag mitt i vimlet på odenplan för att i nästa stund ligga i vit rock på ett operationsbord. 
Det kanske inte var så dramatiskt som det låter men för mig kändes det så. 
Jag var där för att ta bort en leverfläck, som har ändrats under en tid. Inte en stor men den ska tas bort. 
Jag ligger där på operationsbordet o sköterskan påminner mig om att jag måste andas. Allt går bra så långt förutom att jag faktiskt måste påminna mig själv att andas. Sen säger läkaren att det ska sys o stygnen måste tas bort av en sköterska. Då kommer tårarna ....
Måste det vara så säger jag lite tyst.
Vill du inte det svara läkaren.
Helst inte!!
Så vi kommer överens om att de ska visa mig hur man gör så jag kan fixa det själv. 
Så bedövning läggs o vi väntar en stund de testar om den tar. Jag känner efter så mkt att till slut vet jag inte vad som känns , de är tålmodiga o väntar. Sen tas leverfläcken bort, jag sys.  Läkaren ritar på ett papper hur jag ska göra för att ta bort stygnen.  De avslutar med att säga gå hem o vila nu.
Vad de inte vet är jag ska till en annan läkare o ta bort ytterligare en leverfläck.



Grejen är ju att jag gör ju inte de här av kosmetiska själv. Det är ju den där J-A CANCERNS fel.
Att sen välja att ta bort två leverfläckar på samma dag av olika läkare var kanske inte det bästa valet.
Men nu är det gjort o om två veckor kommer nästa prövning. Stygnen. 
Ni lär få höra hur det gick.